leifsjoqvist

1974 genomfördes en revolution i Europa.
Den urgamle dikatatorn Marcelo Caetano
störtades i en oblodig revolution. De ledan-
de var militärer på mellannivå.

Ganska snart genom en stor jordreform och
jordbruket kollektiviserades och man uppför-
de jordbrukskollektiv.

Man gav upp sina kolonier så Angola, Mozambique
och Guinea-Bissau blev fria stater.


Det var krigen i Afrika som knäckte diktaturen.
Portugal ville ju inte bara styra över sina kolonier
utan assimilera dessa. Därför var det vanligt med
familjer som representerade både Portugal och kolo-
nin. Det frätte inifrån. Portugal är ju också ett bevis
för stater som faller samman när de för orättfärdiga
krig.

1975 visade sig att jordreformen inte lyckats. Folket
hade svårt med det kollektiva. De ville producera åt
sig själva. Egennyttan var starkare än den kollektiva
och långsiktiga tanken om en gemensam och bättre
värld.

Det är grundproblemet för en framtida tanke om en
stat som skulle styras utifrån socialistiska principer.
Det finns en egennytta som styrt våra sinnen i många
hundra år. Hoppet ligger i att innan det privata hade
vi ju en kollektivism som byggde på att producera åt
de rika och makten i årtusenden. Det kom vi över. Nu
handlar det om att ta nsäat steg. Frågan är bara hur?

I Portugal valde man bort den socialistiska vägen i en
ganska lång process.


Mario Soares socialdemokrat och han som förhandlade
bort det den portugisiska revolutionen