leifsjoqvist

Igår tittade jag lite på TV8 Efterlyst Special
och förvånades över att polismördaren var
en svensk man. Han var välartikulerad och
övertygande i sitt argumenterande för sin
oskuld.

Idag pratade jag med några i klubbhuset och
det berättades om ett gäng som drivit in på en
privat fest och snott jackor, mobiler och bilnyck-
lar. Jag förvånades över att namn nämndes med
svensk klang.

Varför är det så?
Vem sprider denna bild?
Idag uppfattar en överväldigande majoritet av svenska
folket att begångna brott är gjorda av blattar. Läser man
om det i tidingen så är det en blatte som gjort ändå tills
man på bild får se motsatsen.

Hur har  detta gått till?

Det är ju inte rasister och nazister som lyckats förmedla
sin vrångsyn på världens, till det är de för få och med för
lite resurser.
Det finns inte en öppen debatt om detta men det finns en
gömd och här finns problemet.
När brott inte öppet redovisas så blir blatten per definition
skyldig.

Det är som för tattaren, juden eller zigenaren.
De är skyldiga tills de kan bevisa motsatsen.

Man kan ju tycka att alla brott skulle förses med en etnisk
varudeklaration, men jag undrar över detta, varför inte iställ-
et koncentrera sig på att redovisa allt gott människor gör sins-
emellan? Varförär vi så kåta på att få läsa om brott av alla de
slag? Varför vill så gärna stigmatisera och fördöma?