leifsjoqvist

Igår när alla spelare gått och lagt sig
satt jag i den nedstängda baren på
Quality Hotel i Vänersborg. Jag drack
en cider. Några ensamma män satt
och drack varsin öl. Tidigare hade
några andra män druckit och lämnat.

Ingen pratade. Det var alldeles tyst.
Många människor lever på resande
fot och jag tycker det verkar mycket
på frestande. Alla hotell är ju i princip
lika. Så går man upp på rummet och
slötittar på TV. Kanske köper en film
om man orkar. Jag förstår hela meka-
niken bakom hur man utvecklar ett
alkoholberoende i denna värld.

Bjarne som är spelarscout berättade att
han reste nästan 200 dagar per år. 200
nätter på hotellrum. Jag avundas honom
inte. Han berättade att han hade tagit för
vana att läsa svenska deckare och vi pra-
tade om det en stund. vi hade många gem-
ensamma favoriter som Mankells böcker
om Wallander, Arne Dahl, Sjöwall&Wahlöö,
Åke Edwardsson, Kjell Eriksson bl a.

Bättre då med vandrarhem. De brukar ha
en personlighet. Det är ändå märkligt att
vi inte denna tid av masskommunikation
anser att vi måste träffas.