leifsjoqvist

2010-04-02
10:06:29

Lidande och kreativitet
I förrgår natt fick jag en attack av demonerna.
De kom i hundratal och högg var de kom åt. Så-
ren de lämnade berättade om misslyckanden och
min oförmåga att klara något överhuvudtaget. Först
efter frukost insåg jag att jag kan visst. Nattens mar-
drömmar flagnade.

Det är så med oss människor. När hjuler rullar
tror vi oss klara allt. Vi kan flytta till länder utan
att kunna språket men bara vetskapen om vår
inre styrka gör att vi ser oss som osårbara.Det
är vi inte.

Det behövs så lite för att våra cirklar skall rubbas.
Sluta jobbet, tvingas sluta jobbet, skilsmässa, död
i ens närhet, diverse misslyckanden och ouppfyllda
mål, ja ibland kan någon liten oförätt ställa till ett
inre kaos. Värst är när man utsätts för andras sjuka
eller projiceringar. Då är det grymt svårt att bearbeta.
Lidandet ligger still och man vet inte varifrån det kom-
mer.

Ändå, utan lidande inga hela människor. Utan lidande
kan vi inte till fullo förstå existensen. Vi föds i ett fruk-
tansvärt kaos. Ur ett stort lugn kastas vi ut i en tillvaro
som vi inte förstår ett skit av. Vi dör ensamma och till
ett stort intet (vilket många undviker genom gudstro)
och det är inte heller den roligaste av tankar.

Ändå ,utan medvetenhet om detta lidande kan vi inte
fullo ta del av den stora glädjen som finns i livet. Vi
har svårt att bara glädjas över att inte vara sjuka, att
vara mätta, att ha tak över huvudet, att älska någon
och att älskas av någon. Det enkla.

Jag gillar enkla sånger.
Jag ogillar komplicerade stycken av tononani.

Det var ingen bra morgon, men det blev bättre med
dagen och på kvällen hade saker och ting vänts till
sin motsats. Man är genom den Andre besannades
denna kväll. Vi bär på många saker gemensamt och
vi ser dem tydligare när andra säger dem. Vi har en
torsdagsklubb för mogna män som samlas en gång i
månaden och vi är i olika faser i livet privat säväl som
i jobb. Det gör mötena intressanta. Det finns en öppen-
het här som är sällsynta hos män som hamnar i kollek-
tiv.

Sent om natten traskade jag hem och kände mig glad
över att leva. Glädjen driver bort demonerna. Det är
bara accepetera att vissa dagar är till för att lära kän-
na sig själv och att det är en process som aldrig skall
sluta. Det är att leva.
Kommentar:
#1: Martin

Fortsätt ge dem fingret Leif!

2010-04-02 @ 11:04:54
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: