leifsjoqvist

När jag cyklade hemfrån klubbhuset idag funderade
jag över om inte Vägvalet och dess enda fråga Träng-
selskatten är den löjligaste politiska rörelse detta land
fött.

Jag kom då att tänka på 4-oktoberrrörelsen som fick
massor av människor att demonstrera mot löntagar-
fonder. I oktober 1983 gick 100000 svenskar ut och
demnstrerade för den rikes allenarådande makt. Så
mycket folk hade inte kantat gatorna om inte vänstern
hade gjort ett avgörande misstag, den att inte stödja
tanken på löntagarfonder.

Om vänster hade gjort gemensam sak med vänstern
inom sossarna hade historien sett annorlunda ut. Då
hade man kunnat ta strid för Meidners mer utvecklade
tanke. Den som sa att löntagarna skulle skaffa reell
makt genom ägande. Vänstern hamnade i frågan om
facket och demokratin istället och gjorde en katastrofal
analys om vilken makt kapitalet har.

Istället blev det precis tvärsom. 1985 satte sig dåvarnade
riksbankschef Bengt Dennis med sossarnas grå eminenser
Feldt och Åsbrink och bestämde att sossarna skulle bli
mer liberala än liberalerna själva.
De lyckades.


Sedan 1985 har inte socialdemokratin drivit en enda fråga
som skulle kunna härröra från socialismen. De få resterna
av det socialistiska arvet rensades ut.

Det tragiska är inte att sossarna blev ett öppet borgerligt
parti.
Det tragiska är att det inte skapats ett vänsteralternativ
som kunnat ta upp den politik som ännu inte drivs i vår-
at land. En vänster utan socialism på dagordningen är
ingen vänster.