leifsjoqvist

Jag lyssnar på de män som utsattes för den
svenska polisens razzia för drygt en månad
sedan. Polisen hade lyssnat på telefonsamtal
som tolkades som förberedelse till terrorism.
Tolkningen framstår som närmast psykotisk.

Man gör en höna av en fjäder. Polisen vill så
gärna vara som på film. De vill skjuta både
med pistolen och organet.

Min dotter blev misshandlad för en månad sedan.
Hon och två av hennes väninnor slogs brutalt ner
vid Brunnsparken. Den offentligaste platsen i Göte-
borg. En av kvinnorna fick ansiktet sönderslaget.
En man satt gränsle över henne och matade in
slag. Polisen grep två av männen på plats. De
släpptes ganska omgående.

Min dotter och hennes väninnor har ännu inte kon-
taktas av polisen. De har fått ett protokoll hem där
en av männen namnges och där den andre skrivs
som "selin" och kan vara vad som helst. De har
tydligen inte ens brytt sig om att kolla hans inden-
titet.


Kvinnorna har läkarintyg och tagit bilder av misshandeln.
De har kontaktat advokat.
Det verkar dock som samhället och polisen vänder dem
ryggen.
Det svenska samhället och polisen är så fokuserade att
jaga skäggiga muslimer att man glömmer den vardag-
liga terrorismen. Den terrorism somhandlar om att män
ger sig rätten att misshandla och döda kvinnor.

Vi står då inför en brytpunkt. Polisen kan fortsätta att jaga
hjärnspöken och skita i sitt verkliga uppdrag. Om det blir
så får ju vi medborgare ta saken i egna händer och kräva
vår rätt och skydda våra kvinnor. Det är det ingen som vill
men jag vill inte heller att min dotter skall misshandlas off-
entligt.

Om polisen skulle få reda på att jag bildat ett nätverk för
att skydda kvinnor då skulle de få eld i röven och säkert
lägga ner mer resurser för att kartlägga nätverket än vad
de skulle göra för att jaga de som misshandlar och dödar
kvinnor. Det skulle ju vara en konkurent till deras vålds-
monopol och kanske hota resursflödet som används till
att hota muslimska barn som var fallet i terrorpolisens
famösa attack i Göteborg.