leifsjoqvist

När jag kollar The game of their lives finns det detaljer
som är mycket intressanta. Detta nordkoreanska lands-
lag som kommer till Europa och England är uppfostrade
i sträng koreansk anda och med Kim Il Sung och dennes
tankar som enda officiella tankegods.

De har upplevt krig i flera omgångar och är luttrade män.
När de går vidare från första omgången, vilket är en av
VM-historiens största bragder, flyttas de från Middlesborougg
till Liverpool. Då alla antagit att Italine skulle gå vidare har
man där hyrt en klosterförläggning. Alla rum har ett krucifix.
Detta skrämmer de nordkoreanska spelarna. De uppfattar
det hela som obeskrivligt barabariskt att hänga upp en upp-
spikad man på väggen. Ute på klostergården finns en stor
staty med Jesus på korset och på nätterna är denna upplyst
vilket gör flera av spelarna så rädda att de har svårt att sova.


Senare i filmen när spelarna är samalade 30 år senare och be-
rättar om sin tid i England berömmer de Kim Il Sung vilken ha-
de innan avfarten till England sagt att Nordkorea skulle använda
sin snabbhet och lagkänsla för att slå de andra länderna med de-
ras större tekniska skicklighet. De gråter kollektivt när de hör Kim
Il Sungs namn.

Skillnader, men här skildrade på ett sätt som skapar förståelse.
När Nordkorea kom hem 1966 skrevs det i väst att spelarna ha-
de straffats med arbetsläger. Det var en lögn. Spelarna berättar
att de var hjältar och visar album fyllda med tidningsklipp.
När Nordkorea åkte ut i somras spreds ett likadant rykte.
Fri press behöver inte alltid vara synonym med sann press.