leifsjoqvist

Läste en intressant artikel i söndagens GP om
gäng världen över. Det visar sig vid en närmare
studie att oavsett var i världen man sig vänder
så är gängen desamma.

Rio eller LA. Mexico city eller Tegaciagulpa. Liver-
pool eller Paris. Köpenham eller Stockholm. Berg-
sjön eller Biskopsgården.

John Hagedorn har skrivit om detta och gjort ett
schema som han anser är närmast universellt. Det
ser ut enligt följande:
-Migration
-Städer
-Fattigdom
-Segregation
-Diskriminering
-Ungdomar
-Gäng


Hagberg skriver i GP att det finns en faktor som kommit
till under de senaste åren och det är kokain. Drogen som
når alla och som alla gör väldigt mycket för att få. Gängen
är perfekta som distibutörer och säljare. De som sett The
Wire vet precis vad det handlar om. Världen blir till stads-
delar som blir till gathörn som försvaras med livet.

Det är tragiskt. Gängen står inte för någonting egentligen
utan handlar bara om överlevnad. Alla vill ju något annat.
Det är bara det att det andra inte finns. Utan möjligheter
väljer man gängen för att få ett uns av trygghet.

Det är i en sådan värld fem unga grabbar kan möta en ung
man och hugga ner honom på ett öppet torg för några hundra
lappars skull. Jag träffar på dem ibland. Jag hör om dem. De
jag har följt sedan småbarnsåldern och de följer schemat. Alla
skulle de velat ha ett annat liv.

I det perspektivet kan man ju tycka att alla resurser skulle
läggas på just det. Ändra förhållandena för dessa unga män.
Vi gör tvärsom. Vi ökar klassskillnadrna. Vi ökar fattigdomen.
Vi ökar segregationen. När klass ersätts av rass ökar diskri-
mineringen och ungdomar går med i gäng eller bildar egna.

Det mest tragiska med gängen är ju deras innehållslöshet. De-
ras brist på hopp. Utopia är en gangsterfilm som Scarface eller
Blood in Blood out. Det handlar om pengar. Det handlar om yta.
Under ytan finns rädslorna som är bränslet som kan antända he-
la samhällen i okontrollerbara bränder.