leifsjoqvist

I torsdags var jag ute och tog några öl.
En stort gäng män samtalade om olika
spörsmål. Bl a kom vi in på Lenin och
Stalin. En av männen hade en bild och
det var att Lenin mördade miljoner män-
niskor.

Så ser vår bild av historien ut idag. Anled-
ningen till denna historielöshet heter liber-
alismens hegemoni. Den liberala ordningen
kräver en korrekt historieskrivning. Det på-
minner i mycket om det förhatliga Sovjetun-
ionens egen ständigt reviderade historia uti-
från vilken linje som styrde för dagen.


I vilket fall var Ryssland en av världens mest
reaktionära regim i världen. Man hade ett
näst intill feodalt system med miljontal medel-
lösa slavar på landsbygden. Ochranan den hem-
liga polisen var ren terror. Så när revolutionen
bröt ut 1917 var det en stor befrielse. Problemet
var att Ryssland var i krig. Det nya Sovjetunionen
slöt genast villkorlösa fredsavtal för att få slut på
kriget. Detta godtogs inte av 18 stater som fort-
satte kriget mot det nya Sovjetunionen. De sista
avtalen och avslutande av krigen slöts 1924.

Sovjet var under Lenin ett land i krig. Ändå lyckas
man genomdriva en revolution. Man lyckas under
åren 1921-24 genomdriva NEP, Nya Ekonomiska
Politiken, vilket var en närmast socialdemokratisk
marknadsekonomi. Lenin dör 1924 och då börjar
de stora stegen mot en maktfullkomlig Stalin och
det är en helt annan historia.

Sovjet var inget Utopia. Det var en ny stat i krig på
många fronter. Massor av fel och övergrepp begicks
men man måste se det i sitt sammanhang. Det skapade
en förebild för arbetarklassen i hela världen. Kapitalet
hade aldrig böjt sig för arbetarnas krav i väst utan att
Sovjetunionens existens. Befrielsen i Tredje Världen
hade aldrig skett utan att Sovjet funnits med som mot-
kraft till kolonialismen.

När man tömmer ett badkar får man passa sig så inte
barnet åker med smutsvattnet ner i kloakerna.