leifsjoqvist

I OBS i P1 repriserar man nu en serie
från 1976 som hette  Dialog med decen-
nier. Lars Gustavssons repriserades igår.
Lars 1976 pratar med Lars 1963 och vi
sitter 2010 och lyssnar. Snyggt.

Detta är två år efter Den onödiga samtid-
en där Lars Gustavsson tillsammans med
Jan Myrdal skärskådar sin samtid. De är
överens i moralfrågor, om Sverige som
socialdemokratisk etatism och om att Sov-
jet är det stora hotet mot världen (minns
att liberale Lars några år senare skrev en
hyllning till Kina i reseboken Kinesisk höst).

I OBS förklarar Lars sitt ställningstagande
för liberalismen med att han vill lyfta indi-
viden. Detta är frågan som vänstern miss-
at. Trots alla individualister som befolkat
vänstern har man aldrig kunnat gjort ideo-
logi av det bara kollektiv.

När Myrdal och Gustavsson skrev om sin sam-
tid beskrev dem den som onödig. Den boken
skulle ha kunnat skrivas om vår tid. Ytligheten
uppburen till religion. Restauration av klasssam-
hället.Krig är åter fred.




Gustavsson kan dock vara rolig. Han avfärdar
socialrealismen med att han vill inte sitta och
läsa hur man skriver om att knyta ett skosnöre
över 16 sidor. Han vill ha en litteratur där man
skriver de stora frågorna och där knyta skosnöre
tar en rad att skriva.