leifsjoqvist

Det vore intressant att se en undersökning om
hur mycket det kostar svenska samhället i ute-
bliven produktion och sjukskrivningar när arbets-
platser hamnar i kris och konflikt.

Jag har i några dagar pratat med folk från olika
branscher och alla säger samma sak. Ingen kun-
de säga att man var nöjda med konflikthanteringen.
Någon sa att det på en vecka kostade ett medelstort
företag 1 miljon för att man gjorde annat än vad som
är meningen.

I kommunal verksamhet kan man ju hamna i orimliga
lägen där anmälningar avlöser varandra in absurdum.
Utredning följer på utredning och ingen tar ansvar.

Det finns ju faktiskt kompetent folk att ta fram i dylika
fall. De som kan hantera konflikter och som är skolade
i både individuell- och grupppsykologi. Det är ju inte
hokupokus utan rena kapitalvinster som vi pratar om när
det gäller att reda ut konflikter. Konflikter måste ju läras
att hanteras. Det är ju som med vissa psykiska sjukdomar
att de lättar men finns kvar latent om de inte behandlas.

Det vanligaste felet är att cheferna försöker ansvarsbefria
sig själva och lägga skulden på personal vilket per definition
är fel då cheferna är ansvariga och skall ta sitt ansvar och
visa vägen genom egenkritik. En bra chef kan ju lösa en kon-
flikt på det sättet. Man hamnar i försvar om någon hoppar på
en och motsatsen om någon visar vägen och vill lösa problem.

Ganska enkelt egentligen.