leifsjoqvist

Jag pratade med en facklig representant idag och
han berättade att den ekonomiska krisen har i
sitt bakvatten dragit med sig ett tuffare klimat
i våra stadelsnämnder. Man inriktar sig mer på
att bossa idag och mindre på att vara ledare.
Det går i cykler, berättade han, i kriser blir man
repressiva i goda tider tolererande.

Man skulle ju hoppats att våra allmänna verksam-
heter inte så skulle styras av marknaden.

Inget förvånar dock.


Fick anledninga att fundera över vad en person kan
ställa till i en organisation eller förening. Min uppsats
i Habiliteringspedagogik handlade just om det. Om en
person i kris får plats kan denna dra med sig hur många
som helst i fallet. Det är därför man måste vara lyhörd i
kriser och höra många röster. Viktigast av allt är dock
att ställa rätt frågor av rätt personer. Dessa skall vara
utomstående. Om man använder systemteori kan man ju
se hur flytande ångest kan flytta från ett system till annat
och väl i det nya är det oadresserat och gör mångfalt mer
skada. Hur många chefer i offentligt förvaltning tänker i
dessa banor?