leifsjoqvist

Nisha Besara representerar ett släkte vars
praktik är att ge den för tillfället styrande
världsmakten ett ansikte. Hon skriver:

Men inte förrän Afghanistan har blivit ett fungerande land kan eller bör Sverige eller de andra länderna lämna det åt sitt eget öde.

Det är inte upp till oss att avgöra afghanernas
öde. Om en förkrossande majoritet av det afgh-
anska folket inte vill ha en amerikansk ockupa-
tion så skall inte lilla Sverige vara där. Det är
en styggelse att en liten nation som Sverige inte
bara stödjer utan aktivt hjälper världens enda
imperiemakt.

Så blir det när man inte har klassperspektiv.
Man blir blind. Det dödas mer kvinnor till or-
sak av ockupationen än vad någonsin talibaner
gjorde eller kommer att göra. Det går att stödja
den kvinnliga frigörelsen utan att ockupera.

Tanken är gammal. Under några hundra år stödde
vi kolonialism därför att denna "utvecklade" de vil-
dar som blev ockuperade.
Numer är det samma förtryck av mindre stater och
med samma syfte att vinna profiter och stategiska
positioner som då. Idag pratar vi om att vi "demo-
kratiserar" vildarna istället.


För "vildarna" spelar de ingen roll varför de dör. För
dem är det egalt om de dör i civilisationens eller
demokratins namn.

Beshari och hennes lightsossar spelar samma roll idag
som Nils Flyg gjorde under Andra Världskriget eller som
våra radikaler gjorde när Sovjetunionen ockuperade.


Slicka makten i röven ger brun tunga oavsett om röven
är svart eller vit.