leifsjoqvist

Det var två ekorrar som levde i samma område.
Den ene var arbetsam och skötsam och arbetade
idogt på att skaffa sig ett förråd inför den komm-
ande vintern. Från morgon till kväll slet han med
att samla nötter, ollon och ved.

Den andre ekorren han levde bara gott och åt nöt-
ter och ollon som han kom åt. Han roade sig och
skrev dikter. Ved sket han fullständigt i.

När hösten närmade sig hade den flitige ekorren
samlat på sig massor av allt men han fortsatte att
samla för han tänkte att man kan aldrig veta vad
kan hända.

Den andre ekorren hade skrivit massor av dikter
och åt det han kom åt. Han tyckte livet var härligt
och vintern hade han aldrig hört talas om.

Vintern kom och ekorren som samlat på sig mat och
ved mådde bra i värmen och med mätt mage.

Den andre ekorren frös och gick där med sina dikter un-
der armen. Mat fanns ingen och han började bli rejält
hungrig. Han såg att det lyste i en av träden och gick
dit och knackade på.

Det var den flitige ekorren som öppnade.
Den andre ekorren frågade då:
-Hej, jag fryser så och är hungrig och jag undrar om jag
 kan få bo hos dig under vintern? Jag kan läsa lite dikter
 jag skrivit för dig.
-Vad trevligt. Visst kan du bo här. Det är för jävla tråkigt 
 att vara ensam.