leifsjoqvist

Jag var nere på Heden idag och spelade Skol-DM.
Vi förlorade mot Hjällboskolan och då gled en kille
upp i publiken och "stilade"sig. Han var uppnebart
provokativt. När vi skulle lämna planen stod samma
kille och han gäng och väntade på oss. De var stöd-
diga mot spealrna men blev trevliga när jag kom.Jag
förstod att de pratat med "sina" spelare eller ledare.
Det är ändå tråkigt. Är man accepeterad Svenne så
går allt bra. Är man det inte blir man behandlad på
samma sätt som rasisterna gör, man blir dömd efter
hur man ser ut. Det gör mig förbannad. Bara för att
man upplever sig vara utsatt för rasism innebär inte
det att man kan uppföra sig hur dumt som helst. Tvärs-
om.

Då jag kände adrenalinet pumpa in i ådrorna utan att
få utlopp tänkte jag på min barndoms slagsmål. I sjätte
klass slogs jag mot Älgen som var ett år äldre i Red-
bergsparken. Mina kompisar hade sagt att han pratade
skit och för att upprätthålla min heder var jag tvungen
att slåss. Han slog först. Det var först när jag fick flera
slag som det brann till. Jag sänkte honom och satt på
honom och slog. Jag slog till jag tröttnade. Jag reste
mig och gick hem och hela vägen hem, ca 1 km, gick
Älgen och matade in slag. Jag gjorde inget motstånd.
Älgen dömdes senare för sexuellt utnyttjande av mind-
erårig.

Ett år senare ble jag förbannad på Ägget. Han retade oss
7or när vi skulle börja i Ånässskolan. Han var 9a. En dag
fick jag nog och hoppade på honom och slog. Han slog in-
te tillbaka. Han var chockad och försökte få mig att sluta.
Det gick när jag skulle hämta luft. Vi blev kompisar efter
det.

I 8an mobbade Osten en liten tjock kille som kallades Moj.
Det gjorde jag med understundom. Det var lite oklara lin-
jer på vem som var bad guy och good guy. I denna situa-
tion var jag good. Jag tjallade till fröken Elin som i sin tur
tog Osten i hampan och gav honom utskällning. Efter sko-
lan skulle jag ha spö så osten och hans polare väntade vid
huvudingången. Jag smet en annan väg och hann precis i-
väg innan de fick syn på mig. Jag fick ett försprång de inte
kunde ta in. Det var jobbigt. Jag visste att de skulle få tag
i mig förr eller senare. Under helgen räddades jag av att
Sonny och Peder låg på en vind och sköt mot folk och hun-
dar på Redbergsplatsen. De sköt bl a på Janne Lindbergs
tjej. Janne Lindbergs var med de äldre tuffa grabbarna. Så
på måndag fick Sonny spö när hela skolan tittade på och
min lilla tjallning försvann i denna konflikt.