leifsjoqvist

Jag har under senaste månaden läst Athur Koestler
och då särskilt de två självbiografiska volymerna
Pil i det blå och Den osynliga skriften. Det som var-
it fascinerande har varit att läsa en man som för-
klarade mitt eget ställningtagande i ungefär samma
ålder. Vi blev kommunister för att vi ville verklig
frihet och frigörande av alla historiska bojor. Det
var grunden. Formerna tog död på denna tanke
och i olika steg begrep vi ju det en efter en( vissa
dog ju innan de fick en chans til reflexion).

I dagens OBS handlar det om två biogrfaier om Koest-
ler. Det som får mig att rycka till är det faktum att det
inte går att köpa några böcker av Koestler. Den senas-
te utgåvan av honom var 1988 och då natt klockan tolv
på dagen. Det är då jag får en vision om hur gammal
jag är. Jag gillar en författare som inte blivit ederad på
22 år och vars böcker bara kan köpas på antikvariat
av vilket man kan dra slutsatsen att även jag är en anti-
kvarie.

Tänker då på Peter Jansson, psykoterapeut, som betonar
att utan lidande och tankar på döden kan vi inte leva ett
gott liv. Då minsann lever jag ett oerhört gott liv just nu.