leifsjoqvist

Jag kollar på Videocracy av Erik Gandini.
Jag fascineras av Fabrizio Corona, en ita-
liens Faust, som säljer inte bara själ och
kropp utan också heder och fru. Allt för
att ernå någon slags position och tjäna
pengar. Coronas stora förebild är natur-
ligtvis Silvio Berlusconi.

Om vi tycker att Sverige har ett ruttet media-
utbud så är ju Italien långt före. De får ju USA
att framstå som en gammal öststat. I Italien är
inget heligt. Det är fördummning, förnedring och
rent äckel i en treenighet till synes med katolska
kyrkans goda minne.


Jag mår fysiskt illa av detta. Vad gör människor
med sina liv? Förnedrar andra, utnyttjar andra,
lurar andra och för vad?
Riktig vänskap och relation bygger på tillit.
Köpta relationer och vänskap kan snabbt gå
på auktion.

Jag förstår inte vad det är de söker.
Makt, visst, men makt att göra vad? För vem?

Gandinis dokumentär är ett stycke människo-
kunskap. Det är viktigt att visa upp makten och
kändisskapets alla sidor. Den ruttna baksidan
kanske mer än något annat.