leifsjoqvist

Ur Stefan Jonsson Rapport från sopornas planet:

Det bägge exemplen går i motstt riktining. Å ena sidan
proklameras ett globalt kulturarv som grunden till en
universell, mänsklig identitet.
Å andra sidan proklameras kulturarvet som vissa gruppers
enskilda egendom,på vilken de reser en exklusiv etnisk
identitet.

Jag funderar på detta. Den vänster jag tillhörde var i vissa
stycker splittrad ( som vänster i övrigt) mellan att å ena sid-
an prata om den internationella kampen och gemenskapen,
å andra sidan värna det nationella både till gräns och kultur.

Idag känns det som om det är liberalismen och kapitalet som
stulit internationalismen. Vi glädjs över att få behålla jobben
i Trollhättan och Göteborg även om pengarna kommer från
rysk maffia eller kinesisk diktatur. Det är där och här är här.
Vi skiter i den ryska eller kinesiska underklassen. De får kla-
ra sig själva.

Den svenska underklassen vill vara svensk. Vad det är är svårt
att veta. I huvuddrag kan man se vad det är att vara svensk:
- hata muslimer
- hata alla som ser ut som muslimer
- hata alla som ser ut som muslimer som våldar och begår brott
- gilla Lets dance, Idol och Schlagerfestival
- gilla monarkin och stundande bröllop
- gilla att ogilla politik som inte stödjer det ovan
- gilla att vara utsatt för att man är svensk (trots att 90% är den svensk som är utsatt)



Läs!