leifsjoqvist

Igår hade vi möte i klubben och vi presenterade
klubbens nya föreningskonsulent och det var jag.
Få jobba med det man tycker om är ju oftast en
ynnest och jag hoppas så också denna gång.
Intressant att göra samarbetet mellan fotboll och
skola ännu tätare.

jag börjar få ihop delarna av mitt fördelade jag. I
kriser går ju kroppen sönder. Delarna kommer för
långt ifrån varandra och man hittar inte alla delar.
Alla som har upplevt sorg eller ångest (är amatör
på bägge områdena)vet ju att det inte bara är att
ta sig i kragen. Det onda måste få verka ut. Kränk-
ningar sitter ännu längre har jag hört då det finns
en orsak till lidandet som man oförskyllt har ham-
nat i.

Igår kändes det dock bra. Delarna börjar komma
på plats och luften var lätt att andas. Krisen mattas.
Hoppet dyker upp som aktör igen. Jag tänker mer
framåt än bakåt. När delarna verkligen stabiliserats
så kommer bygget att bli starkare. Det är som med
benbrott. Där skadan skett blir benet starkare. Arm-
erat.

Mitt ex ringde och hade fruktansvärt ont. Hon trodde
det var njursten. Ytterligare något jag inte upplevt
som skall vara åt helvete jävligt. Jag hörde att man
behandlar troliga fall med intravenös morfin och hjäl-
per inte det sprutar man Voltaren som hjälper direkt.
Ont hade hon. Jag och min lelle son hjälpte in henne
i bilen och lelle pojken körde upp henne till ÖS.

Livet pågår medans många tänker på annat.