2010-03-29
12:19:32
Nya definitioner på klass
Den gamle arbetaren som arbetade inom jordbruket
eller senare i gruvor och industri är ett minne blott.
Den som idag använder kroppen för att utföra prakt-
iska sysslor har uppgraderats och hamnar i medelklass.
Idag kan man räkna kvinnor och invandrare med det
lägst betalda jobben till arbetarklass och subgruppen
arbetslösa, socialhjälpsmottagare och sjukpensionärer
och långtidsssjukskrivna till vår tids arbetarklass. Kan-
ske ett bättre namn skulle vara underklass. Det skulle
sammanfatta en större grupp men nackdelen är den
negativa klangen (under senare decennier har ju å an-
dra sidan inte arbetaklass varit så högvärderat).
Vad som inte skiljer är medias oförmåga att skildra
villkoren. Underklassen är alltid problem. De kostar
pengar och de förstör genom att sabotera i förorten.
Sällan eller aldrig skildras någon eller något ur under-
klassen med positiva förtecken. Det blir en stigmat-
isering.
Vad kan man göra? Vad bör man göra?
Ja, underklassen har inget val. Den måste organisera
sig. Till detta finns inga partier idag eller verktyg att
skapa dessa partier. Den vänster som verkat under
ett sekel har inte tänkt om och format sitt tänkande
och agerande utifrån den nuvarande situationen.
Inget kommer att förändras så länge situationen är
som den är. De som idag lyckas organsiera underklas-
sen är kriminella gäng och religiösa grupper. En stor
del av den "vita" underklassen kommer att hoppa på
olika rasistgruppers tåg (SD och ND).
Om inget händer går vi mot klasskrig. Skillnaderna kom-
mer att bli så stora att skov upprättas mellan. Då kommer
folk att flytta till "säkra" ställen och de som inte har råd
kommer att få bo där underklassen håller till.
Klasskrigen kan ta olika former. Gängkrig som i många
av världens städer. Det kan bli religiösa förtecken (ron-
dellhunar och dylikt) och det kan i sin förlängning bli till
en politisk kamp som kan rädda alla. Bara en rättvis värld
kan skapa förutsättningar för ett gott liv åt flertalet. Rätt-
visa är inte möjlig utan solidaritet. Solidaritet är inte möj-
lig utan politisk kamp och organisering.
eller senare i gruvor och industri är ett minne blott.
Den som idag använder kroppen för att utföra prakt-
iska sysslor har uppgraderats och hamnar i medelklass.
Idag kan man räkna kvinnor och invandrare med det
lägst betalda jobben till arbetarklass och subgruppen
arbetslösa, socialhjälpsmottagare och sjukpensionärer
och långtidsssjukskrivna till vår tids arbetarklass. Kan-
ske ett bättre namn skulle vara underklass. Det skulle
sammanfatta en större grupp men nackdelen är den
negativa klangen (under senare decennier har ju å an-
dra sidan inte arbetaklass varit så högvärderat).
Vad som inte skiljer är medias oförmåga att skildra
villkoren. Underklassen är alltid problem. De kostar
pengar och de förstör genom att sabotera i förorten.
Sällan eller aldrig skildras någon eller något ur under-
klassen med positiva förtecken. Det blir en stigmat-
isering.
Vad kan man göra? Vad bör man göra?
Ja, underklassen har inget val. Den måste organisera
sig. Till detta finns inga partier idag eller verktyg att
skapa dessa partier. Den vänster som verkat under
ett sekel har inte tänkt om och format sitt tänkande
och agerande utifrån den nuvarande situationen.
Inget kommer att förändras så länge situationen är
som den är. De som idag lyckas organsiera underklas-
sen är kriminella gäng och religiösa grupper. En stor
del av den "vita" underklassen kommer att hoppa på
olika rasistgruppers tåg (SD och ND).
Om inget händer går vi mot klasskrig. Skillnaderna kom-
mer att bli så stora att skov upprättas mellan. Då kommer
folk att flytta till "säkra" ställen och de som inte har råd
kommer att få bo där underklassen håller till.
Klasskrigen kan ta olika former. Gängkrig som i många
av världens städer. Det kan bli religiösa förtecken (ron-
dellhunar och dylikt) och det kan i sin förlängning bli till
en politisk kamp som kan rädda alla. Bara en rättvis värld
kan skapa förutsättningar för ett gott liv åt flertalet. Rätt-
visa är inte möjlig utan solidaritet. Solidaritet är inte möj-
lig utan politisk kamp och organisering.
Kommentera inlägget här: