leifsjoqvist

Jag funderade på varför vi är så rädda för att
må dåligt. Det är ju en del av att vara människa.
Sorgen och smärtan tillhör det mänskliga. Vi kan
inte bara ruska av oss och gå vidare om vi blir
misshandlade eller kränkta. Då säger kroppen
ifrån både psykiskt och fysiskt. Jag har nu hämtat
mig från den kris jag genomled då jag sa upp mig.
Jag visste inte att man kunde ha så falska kollegor
att de verkligen ville sätta dit någon på saker som al-
la gör. Jag visste ju vilken ignorans som fanns
ovan men inte att de skulle vara så hatiska och så
rädda om sitt eget skinn. Det förvånade mig och fick
mig att inse att om jag skulle klara mig från ett proji-
cerat vansinne var det bäst att fly och det illa kvickt.
Nu när jag varit fri en månad inser jag att livet kan
levas på många sätt. Våren i England fick mig att tän-
ka gott igen. Det är inte kul med kris men det är nöd-
vändigt att genomgå sådana emellanåt för att vara en
hel människa. Vill man vara halv är det bara att käka
piller.

En heldag på Heden med träningar från 8 till 17 får mig
att ännu tydligare se vilken påverkan fotbollen har inte
bara i Göteborg utan globalt. En gemensam aktivitet som
skapar broar över ställen som inga andra kan bygga.


Kvällsträning med mitt eget lag senare på kvällen i dugg-
regn får mig att fundera på om jag verkligen är frisk.

Cykelturerna under dagen ackompanjerades av Barclay
James Harvest och deras album Time honoured ghosts
och då särskilt låten In my life. Jag slutade att lyssna
på dem i början av 80-talet då jag fick reda på att de
var uttalat kristna. Idag bryr jag mig inte om musik är
grå eller svart så länge den smeker mina sinnen.


Jag kollade på Kunskapskanalen och andra avsnittet om
Goebells dagböcker. Man får se Hitlers tal från regerings-
tillträdet 1933 och idag är det svårt att förstå hur en sådan
pajasliknande figur kunde erkännas sådan status. En liten
gubbe med löjlig mustach och en otroligt illasittande uniform
på en sparrisliknande kropp. Goebells talade 1934 till Europa
och Amerika om vikten av fred och vilken styggelse det vore
för världen med krig. Jojo.......


För att inte hjärnan skall förloras på de vansinnigas hav
eller bland de totalitära reven så tar jag med mig Sven-
Eric Liedman ner i sängen. En gammal goding som Tan-
kens lätthet, tingens tyngd är utmärkt läsning för en
hjärna som vill absorberas och för stunden uteslutas från
omvärldens dunkla budskap.