leifsjoqvist

Under den andra kejsaren i Mingdynastin levde
en bödel som hette Wang Lu. Han var en mycket
ambitiös och girig bödel och han utvecklade sitt
yrke till perfektion. Han övade år ut och år in på
sina offer. Han avrättade tusental men han lycka-
des inte med det perfekta hugget. Det hugg som
skulle skära igenom utan att huvudet föll av.

Så efter femtio år och Wang Lu hade nått den äre-
vördiga åldern av 78 år och Lun hade avrättat fem-
ton dömda kom dagen. Han högg och den dömde
började att röra sig mot en vägg för att fly. Den
dömde vände sig om och frågade:
-Varför förlänger du mitt lidande när du snabbt och
 perfekt avrättat den andra?
Wang Lun log och svarade:
-Var god och nicka ett slag.

Denna berättelse finns i Arthur Koestlers Pil i det blå.
Koestler skriver att denna berättelse gick runt i Weimar
under demokratins sista månader under 1933. När de
berättat kände de om nacken var fast i huvudet. Alla
kände på sig att andra tider nalkades.

Så vid varje möte i korridorerna log man och sa:
-Var god och nicka ett slag.