leifsjoqvist

För drygt trettio år sedan läste jag Slakthus 5 av
Kurt Vonnegut Jr och förfasades över hur dumt
och meningslöst både liv och krig kan vara.
Mest upprördes jag över att läsa om terrorbomb-
ningarna över Dresden 1945 som är slutfasen i
romanen.

Under Andra Världskrigets slutskede satsade britt-
erna på att bomba Tyskland till stenåldern. Kriget
var vunnet och det handlade nu om att hamna i
bra position gentemot de allierade när freden skul-
le förhandlas. Det handlade också om att stoppa
Sovjet. Sålunda terrorbombade man Dresden. Det
fanns bara ett syfte och det vara att krossa den tys-
ka moralen med terror.

Det stora missatget de allierade gjorde var dock att
försöka att lägga locket på. Det fick till konsekvens
att många trodde sig veta att många mer dog än vad
som var fallet. Under lång tid spekulerades, och i många
sammanhang uppfattades det som sanning, att fler dog
i Dresden än Hiroshima. Idag vet vi att ca 20000 dog.

Bokens credo är ändå frasen "so it goes" som ironiskt
avslutar massor av meningar i boken.

Jag såg filmen idag och det gjorde inget större intryck.
George Roy Hill har inte tillfört boken någonting utan
tvärsom är filmen en enkel efterapning som bara för-
enklar Vonneguts underfundiga text.

Läs boken!