2011-04-10
00:33:21
Det blir värre innan det blir bättre
Kenneth Rogoff har forskat om ojämlikhet i världen.
Hans tes är att världens fattigaste stater blir rikare
men att skillnaderna i dessa stater blir allt större.
Konsekvensen ser vi idag. Upproren i arabstaterna
har inte sin grund i bara politisk diktatur utan fram-
för allt den ekonomiska ojämlikheten. Klassskillnad-
erna blir för stora. Orättvisorna för uppenbara.
Vad skall vi göra med Gripenplanen om den libyska
revolutionen tar sig för att nationalisera sina tillgång-
ar och förmedla dem till folket utan att amerikanska
transnationella företag kan hämta ut sin profit?
Allt hänger ihop. Det som ser ut som etniska konflik-
ter i Europa är i själva verket klasskonflikter. Det är
uttrycken som gör att vi inte ser klart när bilar brinn-
er. Vare sig de som bränner eller de som skall släcka
agerar utifrån ett medvetet klassperspektiv. Snarare
tvärsom.
Detta är vår tids stora fara. Om denna oundvikliga kon-
flikt tas över av imperialismen och dess militära styrkor
påhejad av en rasistisk rörelse som den kristna högern
i USA och de invandrarfientliga i Europa å ena sidan och
islamistiska grupper och kriminella gäng på den andra.
Om polariseringen hamnar här väntar år av kaos och
krig.
Tyvärr verkar det inte finnas en medveten och organi-
serad motståndsrörelse någonstans. Allt motstånd är
lokalt och dessutom isolerad i särskilda frågor. Det
handlar om en spontan rörelse utan en större tanke.
Det är märkligt att inte ens de giriga kan se detta. Om
man exkluderar folk gör de till slut uppror. Det är en
självklarhet. Frågan är hur detta uppror tar sig uttryck.
Idag ser vi tydligt hur vänsterns misslyckande idag ger
ett värre resultat än vad man kunde se när vänstern
rasade ihop på 90-talet.
Tänk om man gjort upp med den reaktionära delen av
vänsterns tankegods? Varför lyftes inte demokratifråg-
an till att gälla även efter upproren? Varför trodde man
att det skulle vara en fråga som skulle lösa sig av sig
självt?
Hur kunde tanken om proletariatets diktatur bli en så
central tanke för en revolutionär vänster?
Hur kunde förtryck skrivas in som en lag?
En revolution skall utveckla, inte bli värre än det man
störtar.
Hans tes är att världens fattigaste stater blir rikare
men att skillnaderna i dessa stater blir allt större.
Konsekvensen ser vi idag. Upproren i arabstaterna
har inte sin grund i bara politisk diktatur utan fram-
för allt den ekonomiska ojämlikheten. Klassskillnad-
erna blir för stora. Orättvisorna för uppenbara.
Vad skall vi göra med Gripenplanen om den libyska
revolutionen tar sig för att nationalisera sina tillgång-
ar och förmedla dem till folket utan att amerikanska
transnationella företag kan hämta ut sin profit?
Allt hänger ihop. Det som ser ut som etniska konflik-
ter i Europa är i själva verket klasskonflikter. Det är
uttrycken som gör att vi inte ser klart när bilar brinn-
er. Vare sig de som bränner eller de som skall släcka
agerar utifrån ett medvetet klassperspektiv. Snarare
tvärsom.
Detta är vår tids stora fara. Om denna oundvikliga kon-
flikt tas över av imperialismen och dess militära styrkor
påhejad av en rasistisk rörelse som den kristna högern
i USA och de invandrarfientliga i Europa å ena sidan och
islamistiska grupper och kriminella gäng på den andra.
Om polariseringen hamnar här väntar år av kaos och
krig.
Tyvärr verkar det inte finnas en medveten och organi-
serad motståndsrörelse någonstans. Allt motstånd är
lokalt och dessutom isolerad i särskilda frågor. Det
handlar om en spontan rörelse utan en större tanke.
Det är märkligt att inte ens de giriga kan se detta. Om
man exkluderar folk gör de till slut uppror. Det är en
självklarhet. Frågan är hur detta uppror tar sig uttryck.
Idag ser vi tydligt hur vänsterns misslyckande idag ger
ett värre resultat än vad man kunde se när vänstern
rasade ihop på 90-talet.
Tänk om man gjort upp med den reaktionära delen av
vänsterns tankegods? Varför lyftes inte demokratifråg-
an till att gälla även efter upproren? Varför trodde man
att det skulle vara en fråga som skulle lösa sig av sig
självt?
Hur kunde tanken om proletariatets diktatur bli en så
central tanke för en revolutionär vänster?
Hur kunde förtryck skrivas in som en lag?
En revolution skall utveckla, inte bli värre än det man
störtar.
Kommentera inlägget här: