leifsjoqvist

En fotbollsledare i en fotbollsförening med stor
invandrargrupp får lära sig att leva med vardags-
rasism. Det handlar oftast om att laget anses kax-
igt eller kräver disciplin och dessa om dömen kom-
mer av vita svenskar som med bara en blick kan
bedöma ett helt lag.

Det kan handla om öpnna rasister på öarna som
jagar 14-åringar med järnrör eller äldre gentlemän
som i förtrolighet berömmer mig att orka med ett
sådant lag. Ett beröm jag mår illa av.

Det kan vara ledare i små rika orter som skriver an-
gående smågruff mellan killar och tjejer:
Det är svårt att inte dra paralleller till betydligt allvarligare
fall (från kvällspressen) där en stor del av detta beteende
ingår.
Man kan ju ana vart syftningen går..........

Det är tufft att vara invandrargrabb i Sverige. Man beskylls
för än det ena än det andra och guilt by association anses
bland svenska hedersknyfflar vara juridik på hög nivå.
Det hjälper inte att man sköter skola och är en shysst kil-
le när huden stigmatiserar.

Jag skäms över stora delar av svenska folket som tar sig
rätten att döma och agera mot barn bara för att man inte
klarar av sina egna liv.