leifsjoqvist

Under 70-talet fanns en lång rad grupper som kallade
sig vänster och som bedrev terror mot stater. Iden var
att terrorn skulle avslöja kapitalets sanna natur. Repress-
ionen skulle visa att våldet var den kapitalistiska statens
sanna natur.

Många hämtade inspiration från Tredje Världens befrielse-
rörelser och kanske främst från Tupamaros, som var en
stadsgerilla, i Uruguay.

Det kan tyckas som en märklig omväg. Staterna i väst var
inte att jämföra med staterna i Tredje Världen. Den demo-
krati som fanns i väst hade vunnits inte givits.


Organisatoriskt var terrorgrupperna esoteriska. De kunde
inte vara öppna då säkerhetstjänsterna genast skulle slå
sönder dem. De var stängda och hemlighetsfulla och på
så sätt raka motsatsen till de öppna massrörelser som vun-
nit demokrati, yttrandefrihet och en ökad jämlikhet.

Signifikativt är att Blekingegadeligan i Danmark klarade sig
ända fram till 1989. När andra europeiska terrorgrupper slogs
sönder överlevde danskarna. Blekingegadeligan var sprungen
ur samma ideoligiska mylla som RAF och Röda brigaderna.De
anslöt sin til mutteorin vilken sa att folken i väst var mutade
av kapitalet och inte såg de dolda strukturerna. Endast terror
skulle få folket att öppna ögonen.

Blekingegadeligan var liten och sluten. Tack vare detta kunde
de agera så länge. De var mer en rånarliga än politisk organisa-
tion och pengarna gick i huvudsak till PFLP och kampen för ett
fritt Palestina.

Om något kan vara tydligt är det att terrorismen var en judas-
kyss åt vänstern i stort. Terorismen skapade oreda i övrig vän-
ster och när kapitalet samlade ihop sina ideologiska armeer
fanns inga motkrafter att stå emot.

Så även om inte terrorgrupperna var direkt skapade av kapi-
talet gick de kapitalets ärenden.