leifsjoqvist

När jag läser om Jackie Arklöv i Den svarte nazisten
av Magnus Sandelin finns några riktigt tydliga mar-
körer varför det blev som det blev. Bortadopterad av
sin mor och glömd av sin far. Till en början ganska
väl tillrätta i adoptivfamiljen fram till sju år då hans
adoptivföräldrar får ett "eget" barn. Därefter en hist-
oria om oro och aga.
Sedan följer en lång berättelse om att finna samman-
hang och bekräftelse vilket han finner hos kroatiska
fascister i Bosnienkriget. Den sammanhållningen god-
känner illdåd mot andra människor och här rullar sten-
en bort från mänskligheten. Han är vilse i pannkakan.

Det är en trasig människa som agerar enligt Doktor
Glas schema om att vi först vill bli älskade och sist
men ändå något att sträva efter när allt annat tycks
omöjligt att hitta är att bli hatad. Arklöv finns verk-
ligen i detta bottenslamm.