leifsjoqvist

Jag läste Paganinikontraktet av Lars Kepler
och funderar över detta med fiktion och död.
Jag tappade räkningen efter ett tag men då
var det uppe i ett femtontal mördade. Om
man tänker på att vi ganska konstant  har
100 mord per år i Sverige och att 70% är
familjerelaterade uppstår ett glapp mellan
fiktion och verklighet.
Många inbillar sig att det är farligare än det
är att leva.
Många tror att fler dör av kriminella gängs
framfart eller torpeders verksamhet.

I en intervju med Anders Sundelin som ski-
vit en bok om Den magiska cirkeln,alltså
Sala-ligan som mördade sex personer på
30-talet, berättar han att vid den tiden ha-
de vi 50 mord per år.

Tittar på kriminalromanens favoritfigur, serie-
mördare, så existerar han knappt i detta land.
Tomas Quick vet man ju inte vad som är verk-
lighet och vad som är fabel.
Mattias Flink sköt ihjäl 7 personer i Falun under
någon tvångskänsla, Tommy Zethreus sköt ihjäl
4 och skadade 20 i raseri vid krogbråk. Anders
Hansson hade ihjäl 27 gamlingar på Östra sjuk-
huset.


Tragiska figurer allihop men ingenstans hittar
man fiktions iskalla geniala mördare som bara
mördar av lust.