leifsjoqvist

Frågan om vad vi skall göra med sådana som Nora Hendry
är central för vår framtid som humanister. Nora mördade
fem barn och i en diskussion med sir Longford säger hon
att även ondskan ger en andlig upplevelse. Longford gav
dock inte upp och mot slutet verkade även Nora fått en
tanke om att det hon gjorde var fel. Hon ställde då frågan
om det inte hade varit bättre om hon hade hängts. Hade
inte då familjerna fått sin hämnd och kunnat leva bättre?

Hade de det?

Ger hämnden ett bättre liv?

Nietsche sa att vi inte skall titta för mycket ner djupet för
snart är det djupet som ser ner i dig. Eller om vi jagar mon-
ster är det snart så att vi själva blir monster i jakten.

Under midsommar hamnade jag åter i den eviga diskussionen
om vad som skall göras med de kriminella. Många söker de enk-
la lösningarna som handlar om hårdare straff och nu under se-
nare tid utvisning av invandrare som begått brott.

Få verkar se konsekvenserna.
Vilka skall utvisas? När har man varit i Sverige tillräckligt lång
tid för att inte utvisas? Skall vi ha lagar som så tydligt skiljer
på folk och folk? Hur mycket skall vi förlänga straffen? Blir
kriminella bättre för att de har det sämre på fängelserna?
Hämnden slår åt alla håll. Den har ingen riktning. Grunden
för eländet är att vi avsäger oss det personliga ansvaret och
att vi slutat att organisera oss. Inget samhälle med starka
folkliga rörelser skulle behöva frukta en liten grupp kriminel-
la utan skulle istället  söka hjälpa dem att inte begå hand-
lingar som skadar människor.
Tramset med det individuella handlar ju bara om att makten
som är ett kollektiv med gemensamma värderingar vill ta bort
varje möjlighet för dem med små resurser att hota deras posi-
tion.