leifsjoqvist

På en arbetsplats i den lilla staden Göteborg anslöt sig
för några år sedan skvallertant A. Hon spred dynga i
det tysta och stod i ständig kontakt med sina chefer
vilka aldrig agerade utan hoppades att allt skulle lösa
sig till det bästa. Mest av alla hatade skvallertant A koll-
ega B, vilken inte var älskad av någon.
I slutet av förra året gick skvallertant A med en batteri
av information till sina chefer vilken ännu är okänd för
omvärlden och som grädde på moset kom en Lex maria
anmälan. Nu blev det fart på cheferna och de ville hitta
syndabockar. De höll förhör där alla oberoende av varan-
dra fick ange så mycket det bara gick. Skvallertant A flytt-
ades då alla förstod att hon agerat i det tysta och inte var
direkt älskad av någon.
I mars sa den första personen upp sig med direkt avgång.
Trakasserierna var för uppenbara. Sedan slutade en efter
en. Det som skulle bli bättre mynnade i fyra nya Lexanmäl-
ningar och två anmälningar om sexuella trakasserier.
Skvallertant A kom tillbaka. Chefer slutade och nya kom.
Skrönan har inget slut. En av de sista från den gamla per-
sonalstyrkan blir anklagad att ha en porrfilm i sitt privata
skåp. En ny skvallertant har sett en av de boende hitta den-
na i det privata skåpet och gå med den i handen. En uppen-
bar lögn och ett klumpigt försök att sätta dit en kollega.
Skvallertant A och ny skvallertant har hittat varandra.

Från punkten då skvallret och den första Lexanmälan kom
tills idag har inneburit att de enda som finns kvar på arbets-
platsen är Skvallertant A och Kollega B. Man kan ju fråga
sig vad det finns för ledarskap i en dylik organisation.
Men som sagt i en hypotetisk värld behöver man ju inte ge
annat än hypotetiska svar för detta är en skröna och skulle
självklart aldrig kunna hända i det verkliga livet.