leifsjoqvist

I november var min dotter med när en väninna blev
svårt misshandlad. Polisen tog två bröder som lagför-
des. Jag förstod ganska snart att polsien tänkte låta
detta vara så jag tog kontakt med Studio Ett och fick
sedan kontakt med Västekot och det gjordes reportage
och tänk då blev det aktuellt med att göra något. Nu
skall det bli rättegång i augusti och jag ser fram emot
att se usla kvinnomisshandlarna bli straffade. Hur kan
man vilja skydda as som sätter sig gränsle över en
kvinna och bara matar in knytnävsslag? Hur kan pol-
isen blunda för det?
I jämförelse kan nämnas att en ung grabb i en skola
i Göteborg fick ett prov tillbaka som han var missnöjd
med. Han yttrade då att han skulle döda läraren. Denne
var inte närvarande när orden sas. En annan lärare hör-
de det på avstånd. Dagen efter hämtas eleven av polis.
En månad senare är det rättegång. Han blev självklart
frikänd. Likhet inför lagen?


Så den andra delen av detta med kvinnomisshandel. Vi
kan alltså se att polisen tycker att detta är ett skitbrott
som inte behöver åtgärdas. Om kvinnan sex månader
senare fortfarande har minnesrubbningar, smärtor för
att inte tala om det psykiska trauma det innebär att bli
kraftigt misshandlad, så verkar polisen tycka att hon
har sig själv att skylla.

Lika illa är det med kvinnor som försvarar män som
misshandlar. Det kan vara kvinnan själv men också
hennes egen mor eller släkt som tycker att man skall
låta misshandel bero. Då samhället inte klarara av att
skydda kvinnor kanske det är så illa att vi får ta saken
i egna händer. Alltför många män går omkring i en tanke
och praktik att det är deras rätt att kränka och slå kvin-
nor och barn. I Svart nåd  av Dennis Lehane finns en bra
metod och hur man organiserar för att denna metod
skall kunna genomföras.



Hatet jag känner inför dessa s k män har jag inte ord för.
Jag känner en sådan monumental ilska att det nästan kvä-
ver mig. Jag tror inte på hämnden. Skall den ändå genom-
föras skall den göras i isande kyla.

Så går mina tankar idag.