leifsjoqvist

Idag prejades jag av en ung man sekunderad
av två unga kamrater alldeles utanför polishus-
et. Jag vrålade "jävla fåntratt" och fick biltut
till svar. För några år sedan hade jag säkert
inte givet mig i den situationen utan fortsatt
och hoppat på bilhuven eller något liknande.
Nu gled jag stoiskt vidare på cykeln.

När jag blir riktigt arg och vill riktigt håna någ-
on i en inre monolog brukar fraser som "jävla
fitta" eller "jävla böghora" dyka upp. Jag kan
inte riktigt förklara varför då jag helt ut är för
total jämlikhet mellan könen och trivs oftast
bättre med kvinnor än med män. Jag har hell-
er inga hangups på homosexuella utan anser
det fullkomligt självklart att de skall kunna leva
sina liv som vilken heterosexuell som helst.

Jag skulle aldrig ens tänka tanken "jävla jude"
eller "jävla neger". Det är inga negationer för
mig och tvärsom anser jag människor som gill-
ar negervitsar eller judeskämt vara på lägre
nivå än sumpråttor(utan att jag för den sakens
skull  på något sätt vill smutskasta sumpråttor).

I det perspektivet är detta "jävla fitta" som alltid
dyker upp i huvudet för mig oförståeligt. I lördag-
ens Godmorgon Världen pratar Nina Björk om ord-
ens värde och jag kommer sanningen en bit på
spåren.
Hon talar om makten.
Det svider värre om en hetero skriker jävla bög än
om en bög skriker jävla hetero.
Det svider värre att höra jävla blatte än jävla sven-
ne.
Det är ju heteron och svennen som är i en förkross-
ande majoritet, 9 mot 1.

Därför kan jag störas när invandrargrabbar slänger
ur sig "jävla jude". Jag störs när två skitfeta unga
kvinnor vräker i sig friterade räkor och hånar per-
sonalen genom att säga "lis" högt flera gåner och
sedan gapskratta( vilket hände idag när jag åt dag-
ens).

Jag tycker särskilt illa om när utsatta grupper ger sig
på andra utsatt grupper.