leifsjoqvist

Jag stod och blickade över Selma Lagerlöfs torg
och lkände vibbarna från slum och fantasilöshet.
I de över hela torget uppsatta högtalarna strömm-
ade Candle in the wind. Avskyvärd Elton Johnsmör-
ja och dessutom framförd på panflöjt.
Framme på torgets scen stor en grupp och sökte
skydd för regnet. Alla hade den obligatoriska lila
plastpåsen.
Det var en man med skägg som såg postjugoslavisk
ut, en gammal svenne, en tjock kvinna, en fårad gam-
mal sprittant, en yvig kvinna som verkade förbannad
på allt men mest den unge svarte mannen på flanken
mot vilken hon hela tiden gjorde utfall.
En tanke planterade i min skall och det var att detta
var själva sinnebilden av integration.