leifsjoqvist

Går in på Netto och handlar massa som jag egentligen
inte behöver. Det är dock en terapi att köpa gott och
även att känna lukter av frukt och grönt.
Vem behöver färdiga pannkakor, Skagenost på tub ell-
er italiensk sallad i plastburk?

Jag ställer mig i kö och väntar tålmodigt. En mycket
vacker kvinna står framför i mycket vackra byxor.
Så delar sig kön och jag frågar kvinnan framför vil-
ken kö hon står i. Då svarar en surfitta i den andra kön
att min kassa minsann är stängd. Jag ställer mig lydigt
i den andra kön och tittar på surfittan. Hennes huvud
går som ett tonårsollon i en dambastu. Hon är överallt.
Hon är stressad. Kvinnan framför skall handla för exakt
400 kronor och ber därför expiditen att ta bort några var-
or. Då dyker det upp en bosnisk surfitta och tar plats i
den avstängda kön. Min surfitta fräser att den är stängd.
Den bosniska surfittan ignorerar henne totalt. Hon bara
står där.
Då börjar det gnällas i min kö om att fler kassor skall öpp-
nas. Det är märkligt att alla dessa pensionärer eller förtids-
dito alltid skall vara så stressade.
I vilket fall så öpnnas den tidigare stängda kassan så att
den bosniska surfittan får köpa sin isbergssallad direkt.
Min surfitta har handlat klart men kan ändå inte låta det-
ta bero utan kastar sig över den bosniska surfittan som
svarade med att en harang ord som inte tål en översätt-
ning.
De smälls i kassar och klackar. Min surfitta går ut i rask
takt och den bosniska går åt andra hållet.