leifsjoqvist

Under 70-talet fanns en kreativ diskussion om varför
det fanns kriminalitet. Man tyckte sig finna ett mönster
som visade att trassliga hemförhållanden med få eller
inga anknytningar (rika kan även ha svårt att knyta an
till sina barn), dålig eller ingen utbildning, arbetslöshet
och droger. Kombination av flera gav en ännu starkare
bild av hur man hamnade i riskzonen.
Idag vill man inte hitta orsaker. Man vill blunda för att
det skulle finnas strukturella samband. Istället vill man
individualisera och se antingen biologiska orsaker eller
att det beror på teologiska, alltså ondska.
Intressant är att 60-talet är en period då hjulen rullade som
aldrig förr eller senare. Alla hade i princip arbete och nästan
alla fanns med i sammanhang. Antingen via folkrörelserna
eller staten.
Då var kriminaliteten extremt låg.

Ändå, trots det allmänna välståndet, uppstod 68-vänstern i
en tid då orättvisorna var historisk små åtminstone nationellt.
Eller var det tack vare?
Kanske är det så att när vi inte behöver oroa oss om vardagens
bekymmer får vi tid, lust och ork att ta del av de större frågorna
och kanske är det så att människan inte tål att allt är serverat ell-
er åtminstone förutbestämt.
Barn-utbildning-jobb-familj-dö är kanske inte den optimala livs-
cykeln för alla.