leifsjoqvist

På 70-talet kom en kritik från vänster om att bistånd
var korrumperande och höll fast i synnerhet de afrik-
anska nationerna i ett beroende och konstant underut-
veckling.
Samir Amin skrev Den globala kapitalackumulationen
där han visade att centrum exploaterade periferi och att
lösningen på problemet var att exempelvis de afrikanska
staterna skulle lösgöra sig från världsekonomin och lita
till egna krafter.
Man menade från vänster att biståndet gav fel lösningar
med storskaliga lösningar som gav ett beroende till väst.
Man menade att om man bara levererar råvaror utan att
förädla själv och där varje nation var beroende av ett få-
tal sådanan råvaror blir underutvecklingen konstant.

Idag drivs samma fråga från höger och nyliberalt håll. Ar-
gumentationen är i stort densamma. Man vill öka frihandeln
i Afrika och mellan Afrikas stater. Biståndet ger korruption
och lite utveckling. Biståndet ger inlärd hjälplöshet.

Intressant är dock varför de organsiationer som styr detta
beroende så välvilligt ställer sig bakom ideer som skulle min-
ska deras inflytande.