leifsjoqvist

I Europa börjar den kapitalistiska krisen ta sig allt
våldsammare uttryck. Vi närmar oss det läge när de
allra sämst ställda bara har sina bojor att förlora och
att dessa bara blir alltfler.
I Grekland sköt en man sig till döds och lämnade ett
brev efter sig där han skrev att han var så gammal
att han inte längre kunde arbeta och pensionen han
sparat åt sig inte längre fanns och han menade att
det var bättre att skjuta sig än se sig själv gå och rota
i sopor efter något ätbart.
Kapitalet har skott sig självt och då särskilt genom bank-
erna under de senaste decennierna så att systemen nu
brakar ihop. Det finns helt enkelt ingen mer att sno peng-
ar av.
EU och G20-gruppen har bara ett svar och det är att rädda
kompisarna i bankerna och deras största kunder. Dit har näs-
tan alla pengar gått under de senaste åren.

När så även medelklassen drabbas ökar konfrontationrisken..

Frågan om klass är inte längre sekundär. Den är avgörande.
makten står inför att val. Antingen kan de luta sig åt höger
och då lägga skuld på olika nationers invandrare eller så kan
de börja att ta apengar av de som har och att satsa offentli-
ga medel till utveckling för alla.

Det handlar om att välja fascism och rasism eller kollektiva lös-
ningar som innefattar alla de utan resurser.

I ett historiskt perspektiv, och så som läget har varit den sen-
aste tiden, lutar de åt att makten kommer att luta sig högerut
och ta stöd av rasistiska organisationer och fascistiska ditos.


Det kommer att ge oss etniska krig i Europa.
Den som trodde att Hitler, Mussolini, Salazar, Franco eller var-
för inte en Ceacescu var historiska parenteser kommer att för-
vånas över hur snabbt man kan skapa totalitära stater.