2012-08-22
12:38:23
Korporativism
En grundbult i fascismen är korporativism. Enkelt uttryckt
handlar det om att vi är en enda stor familj och att vi inte
behöver organsiera oss annat än med varandra.
Problemet är att alla inte har samma makt eller tillgångar
och då blir systemet per automatik elitiserat. En form av
korporativism ser vi i Göteborg där korruptionen brett ut
sig och där stadens makthavare "hjälper" varandra med
byggen, resor och annat smått och gott.
Gösta Lambertz utspel i Quickaffären är en annan form
av korporativism där eliten hjälper varandra. Dock tror jag
att Lambertz hoppat i gelen tunna denna gång. Vi är inte i
ett slutfört korporativt system än, medierna har en relativ
självständighet.
Ett tredje exempel är Assange där det finns en uppenbar
risk att vår lokala elit faller till föga för sina herrar i Washing-
ton.
Korporativismen tar över och fyller det tomrum som våra folk-
rörelser lämnar efter sig. Under 1900-talet var svensken än
av de mest organiserade människorna i världen. Engagerade
folkrörelser med aktiva medlemmar byggde demokrati under
1900-talet. Med den stora nyliberala restaurationen som start-
ade på 80-talet har eliten i Sverige atomiserat det offentliga rum-
met och den vanlige medborgaren placerats i farstun , om inte i
källaren, igen.
Demokrati kräver motkrafter. Organiserade motkrafter. Ett sam-
hälle utan folkrörelser och partier som tillhandahåller underklass-
ens intressen blir snart elitistiskt och korporativt.
Det är i detta perspektiv man skall se mutaffärerna i Göteborg,
kalasen på statliga myndigheter, Assangeaffären eller varför
Lambertz gör bort sig i Quickaffären.
Kommentera inlägget här:
