2012-12-09
00:06:20
De små pojkarna och dera känslor
Under alla de år jag arbetat med fotbollspelare i alla
åldrar så finns ju en grupp som är svårare än alla an-
dra. Det är de små utan självkänsla. De vill ta plast
och gör det oftast genom att sabotera övningar och
när de konfronteras med vad de gör blir de antingen
förbannade eller bara vill sluta eller båda tillsammans.
Både svenskar och invandrare vill göra detta till kult-
urella uttryck. Det tror inte jag. Det handlar om indivi-
der som formas där de är.
Jag brukar ta konfrontation och ställa krav och sätta
tydliga gränser. Tricket är att vara tydlig med att man
vill spelarens bästa. inte sällan brukar dessa trilskan-
de spelare hamna i försvarsstrategier där de menar
de är värdelösa. Det tar sällan så lång tid att hamna
där.
Visst är det svårt med dessa pojkar som å ena sidan
blir sura och griniga när de förlorar men som i nästa
stund blir överlyckliga och förnedrande mot de de ny-
ligen besegrat. Denna uppenbara brist på konsekvens
är det svåra att tydliggöra. De som är på detta sätt har
ganska ofta stängt av sig och vill inte se vad de gör.
Men de allra flesta ändrar sig när de får upp ögonen
och när de inser att en större ödmjukhet även får pos-
itiva konsekvenser för dem själva.
I fotbollen kan man göra detta. De är ju med i ett lag.
Deras lag. De är en del av det. De både skall ta och
ge ansvar. Det är processer som dessa som ger ut-
veckling och som gör att att jag lärt mig att det blir bätt-
re med åren och över tid. Tålamod är en bra dygd att
ha när man jobbar med bångstyriga pojkar.
Kommentera inlägget här:
