2012-12-05
15:20:18
Hell on wheels
Den amerikanska serien Hell on wheels utspelar sig i
USA 1865. Inbördeskriget har just slutat och ett av de
största projekten i den amerikanska historien, byggan-
det av den transnationella järnvägen startar.
Huvudpersonen Bohannon har fått sin hustru och son
mördade av nordstatare och är på jakt efter mördarna.
Han stöter på Mr Durant som är en skrupelfri kapitalist
som bestämt sig för att dra järväg över hela USA och på
vägen tjäna stora pengar.
Det är ett USA som försöker att läka såren efter 5-årigt
inbördeskrig. I många stycken påminner den sociala mil-
jön om den i Deadwood. I den senare handlar det om stads-
byggande runt guldletande i Hell on wheels är det alltså
järnväg.
Triers film skildrar hur de svarta på ett plantage flyr friheten
för att välja den trygga strukturen i slaveriet. De vill leva som
man alltid gjort.
Här finns ingen lokal ordningsmakt utan man tar ofta lagen
i egna händer och den officiella lagen är minst sagt påverk-
bar. I denna häxkittel finns en mängd inbyggda konflikter.
De som arbetar är iriska immigranter, tyska ditos, det är f d
soldater från bägge sidor, här finns ett svart arbetslag som
i högsta grad får känna att kriget inte löste dem från deras
bojior, här finns ett ambullerande horhus och självklart salo-
ner.
När järnvägen drar fram krossar man indianland och konflikt-
er uppstår. Här finns en intressant konstituering. När soiux-
indiander skall anfalla järnvägen uppstår en diskussion om
man skall beväpna de svarta. Till slut kommer man fram till
att göra så och de svarta tar i serien självklart ställning för si-
na vita herrar mot indianerna. Jag kan i min värld tycka att
det borde varit naturligt att de tagit kamp tillsammans med
indianerna. Så skedde inte i verkligheten och inte heller i den-
na serie. Wes Studie(tillsammans med Russel Means indian-
favorit på duken) dyker upp som Chief Many Horses och ba-
ra det höjer värdet på serien.
Likt Deadwood och Sons of Anarchy skildras ett laglöst tillstånd
och hur människor söker efter förmåga att agera i denna natur.
I skillnad från huvuddelen av alla serier och de flesta filmer skil-
dras här arbetet som sådant. I sekvenser får vi se hur rallarna
arbetar och hur arbetets vedermödor kommer fram. I långa sek-
venser får vi följa byggandet av en bro.
Ibland kan man ju undra hur vi människor upplever vår tillvaro
för i fiktionens värld, och där hämtar vi ofta bilder om hur livet
är, finns ju inte kroppsarbetet.
Hur kommer lägenheterna och husen vi lever i till?
Hur kommer maten till våra butiker?
Vem gör våra kläder och hur framställs dessa?
Massor av liknande frågor om hur vi lever lyser idag med sin från-
varo. Vad gör det med vår världsbild?
Kommentera inlägget här:
