leifsjoqvist

Jag läser förordet till Skriftställning 18 av Jan
Myrdal. Det är mycket myrdalskt:
-Så skärptes de verkliga motsättningarna i den stora krisen
 och klassen visade sig som klass för sig vid barrikaderna med
 de nya unga ledarna(1789). Frankrike började åter att klyvas
 mellan nationen, folket och herrskapet, de ständigt onationella;
 adliga emigranter 1793, vichyiter 1942 och Masstrichtpolitiker
 1997.
Nog är det åter gryning i Europa(detta skrivet 1998)-som 1830,
1848,1871,1917,1936,1944 och 1968. Inte undra på att tuppen
står i mörkret på sin gödselstack och tiger helt idealiskt.

Jag undrar hur många som idag helt klart är med i Myrdals
världsbild och årtalsassociationer?
Som gammal myrdalit tror jag mig vara med:
1830 Julirevolutionen i Frankrike
1848 Den andra republiken utropas i Frankrike
1871 Pariskommunens uppgång och fall
1917 Ryska revolutionen
1936 Spanska inbördeskriget och upptakten av Andra Världskriget
1944 Landstigningen vid Normandie och vändningen av kriget(osäker
         på hur det passar in med det andra)
1968 Upproren i väst och öst. Ockupationen av Tjeckoslovakien.

Här finns en tråd som handlar om klassernas kamp. Aldrig hör man
dessa diskussioner idag. Det är synd. Vi behöver lära av historien
att det är rätt att göra uppror.