leifsjoqvist

En av de stora frågorna både i vår tid och som generell
existensfråga är: hur kan jag leva gott samtidigt som mil-
joner barn svälter ihjäl på jorden?
Jag har inget tillfredställande svar på den frågan. Jag smi-
ter undan. Jag skulle faktiskt kunna skänka mer pengar än
jag gör men det gör jag inte. Några tusenlappar per månad
skulle rädda kanske hundra barn.
Jag skulle kunna arbeta mer politiskt för att få en förändring
till stånd. En liten omstrukturering av vapenindustrin och iställ-
et satsa på småjordbruk i Sahel skulle rädda kanske miljoner
barn till livet.
Å andra sidan går det inte att leva om man skall ta ansvar för
varje knyte på jorden och inget säger att jag så skall göra. Men
ändå?
När jag då ser jur man går fullständigt bananas för att ett makt-
barn kommer till världen undrar jag om det finns en pervers Gud
med i spelet.
Nu kommer hundratusentals människor att skicka presenter till
någon som har av allt överflöd.
Nu kommer miljoner att begeistras över ett litet barn och detta
samtidigt som man vänder miljoner svältande barn ryggen.
Avskyvärt, var ordet.