2012-11-10
11:21:00
Vår tids skildrare
Det finns ett utbrett tantsnusk i krimgenren i Sverige.
Kvinnor som skriver deckare i Agatha Christieanda.
Det är små historier i små samhällen och med föga
innehåll mer än att det skall vara underhållande.
Så finns sådana som Jussi Adler-Olsen men han är
dansk. Hans krimromaner är tunga och väjer inte för
att försöka förklara vad klasssamhället gör med oss
människor. De två första av hans böcker översatta
till svenska har jag nu läst och tycker att Kvinnan i
rummet ägde de kriterier som skall uppfyllas för att
vara god socialrealistisk krim och till det riktigt spänn-
ande. Den andra Fasanjägarna har samma styrkor
men här finns också psykologiska strukturer kring
flera av huvudpersonerna som går mer på djupet än
vanligen i krimlitteraturen.
Det är lite annat att läsa Adler-Olsen än Clive Curtis,
Tom Clancy, Dick Francis och annan bestsellersnusk.
De senare är som pommes frites. Det är gott och gär-
na med extra salt, men när man är klar gör det ingen
nytta, tvärsom så har man mindre energi i kroppen än
innan och man känner sig lurad.
Adler-Olsen däremot är både fibrer, aminosyror,vitam-
er och mineraler.
Det är stor skillnad på krim och thriller.
Det är en fråga om socialrealism mot eskapism.
Kommentera inlägget här:
