2012-10-23
00:02:00
De vackra teorierna och verkligheten
När Castells dök upp med sina teorier som förklarade vår samtid
var det en del akademiker som ropade om en ny Marx. Några år
senare ropas det ännu efter Marx men inte inte mycket efter Cas-
tells.
Så kom Hardt och Negri och nu skulle vi prata multituder.
Åter ropades om de stora teorierna för vår tid. Idag ropas
det efter Marx medans Hardt och Negri föpassats till aulo-
rna igen.
Det stora problemet är inte informationssamhället. Det stora
problemet är att även en stor del av vänstern vägrar se klass-
samhället. Man vill ha snälla lösningar utan konfrontation.Ing-
et idag pekar på sådana lösningar.
För hur skall få slut på eländet?
Sedan 1985 och kreditavregleringen har det gått så rasande fort.
Några exempel:
-Avregleringen av elmarknaden har gett oss dyrare el och denna
dyrare el har konsumenter betalat och vinsterna gått i fickan på
profitörer.
-Den fria sjukvården, skolan och diverse boenden har gett oss ett
lika segregerat samhället som i början på 1900-talet. De rika pla-
cerar sina barn bland lika och likadant gör medelklass och de fatt-
igaste barnen får gå i slumskolor. Denna restauration av klasssam-
hället har genomförts under små protester och dessutom har man
överfört gemensamma offentliga tillgångar till privata personer som
vinst i denna medvetna klasspolitik.
-Klassskillnaderna kan ses i det gigantiska gap som finns i löner mell-
an "vanligt" folk och de där uppe. På 70-talet var skillanden mellan en
arbetare och en direktör 1 mot 4, idag har det förhållandet ändrats till
1 mot 25.
-Våra gemensamma pensioner har använts i spekulativt syfte av riskkapi-
talister. I vissa fall har de fått rejäl vinst på våra pengar i andra fall har de
bara spelat bort dem.
Det värsta är att samhället nu strukturerats och att korporativism råder. Det
finns ingen egentligt motsättning mellan politik och kapital. Alla sitter de i
samma båt. Alla politiska partier, företag, fackföreningar, akademiker, media
har flutit ihop till en gemensam gröt. Man kan bråka om dumma uttalanden
och vissa detaljer men den stora bilden är gemensam. En liten detalj är att
sättet man diskuterar förorten idag är ord för ord hur överheten såg på arbet-
arstadsdelarna i början på 1900-talet. Då ville man ha fram den snälle arbet-
aren, idag vill man ha den snälle blatten.
Efter Andra Världskrigets slut trodde de flesta att världen skulle vara vaccinerad
mot fascismen. Det blev inte så. Fascismen ändrar form liksom våra samhällen
gör det. Den korporativa utveckling vi ser idag har sin grund i fascismen. Dock
skulle ju ingen vettig politiker idag säga sig vara för denna fascism, men det är
högst märkligt att inte frågan kommer upp när det är så uppenbart.
Kommentera inlägget här:
