2013-08-18
11:43:32
Övervakningens renässans
Marian Radetski intervjuas i Godmorgon Världen i P1
och han pekar på något jag tänkt men inte fått evidens
för, nämnligen att vi som växte upp på 40- och 50-talen
var friare än de senaste decenniernas unga.
Då visste inte våra föräldrar vad vi höll på med. De antog
att vi var som de. Ungdomens värld var ungdomens och
inget föräldrar skulle rota i. Man litade på skolan och övriga
samhällsinstanser.
De visste inte att vi söp, rökte på eller sniffade.
De hade heller ingen aning om den musik som uppstod ell-
er de politiska tankar som var långt borta från folkhemmets
inkokta och där alla riksdagspartier uppfattades som lika.
Det fanns dock en övervakning från samhället som unga
tyckte var fel. Man gillade inte polisens och säkerhetspol-
isens snokande.
Idag finns liknade tankar om att övervakning är fel. De unga
protesterar men de som var unga tycks inte reagera.
Idag när alla partier fortfarande är varandra så lika att man
har svårt att veta vilket parti som tycker vad har de som var
unga slutat att reagera.
Däremot har de som var unga järnkoll på sina ungar.
Våra föräldrar lät oss välja liv, men den friheten lämnar vi inte
till våra barn.
Vi som var unga säger att det bara blir värre. Det är sant men
också fel. Kriminlaiteten sjunker. de unga begår mindre brott än
vad vi gjorde. Tyvärr kan man väl säga visar väl det att övervak-
ning ger mindre kriminalitet.
Vad som blir värre är samhällets syn på svaghet. Vi fördömer mer
idag. Vi vill ha hårdare tag och mer repression. Vi är mindre tole-
ranta mot människor som kommer till landet för att söka skydd el-
ler starta ett nytt liv. En tradition som finns belagd så långt tillbaka
som 1862 då svenskar samlade in pengar till Abessien i deras för-
svar mot den brutala italienska ockupationsmakten bryts.
Kommentera inlägget här:
