För alla oss som sett den eminenta serien The story of film vet
att det görs film över hela världen som är välgjord, nyskapande
och underhållande,ändå får vi nästan enbart hålla oss till godo
med amerikanska produktioner.
Det är obegripligt att borgerligheten är så blind och obildad. Tid-
igare i historien har ju svensk borgerlighet alltid sett till att lägga
sig i anus på den största makten i världen men alltid garderat
sig för kommande tider. Under förra seklet höll man sig väl med
engelsk och fransk kolonialt tänkande men garderade upp sig
med det tyska och även det sovjetiska. Man kunde ju aldrig veta.
Idag är det ensidigt amerikanskt som gäller. Vi har inte en chans
att värja oss. Amerikanska produktioner styr allt i televisionen. I
radion är det nästan bara amerikansk serieproducerad musik som
erbjuds den breda publiken. Vi som lyssnar till Klinga i P2 vet ju
att det finns amssor av spännande, välgjord, nyskapande och un-
derhållande musik runt om i världens alla hörn.
Jag undrar om det någonsin i historien funnits ett land som så till-
intetgör sin egen kulturella identitet för att visa sig undergiven och
lydande en stormakt som Sveriges förhållande till USA.
De som lipar över det mångkulturella samhället vet inte vad de pra-
tar om. Skulle vi överfallas av arabisk musik eller film? Är det så att
vi dagligen måste välja bort iransk teater eller indonesiska TV-serier?
Dagens Sverige är en amerikansk delstat vad det gäller det kulturella
utbudet. Det finns ingen mångkultur. Det finns ingen nyfikenhet eller
nyskapande. Det är bara ett ältande av amerikanska dussinprodukter
som styr. Inte ens det svenska har en chans. Det är mycket billigare
att köpa amerikansk än att stödja inhemska kulturella produkter. Vi
skall inte producera bara konsumera.
Jag kan undra över varför vi inte ens har ett utbud som erbjuder euro-
peisk kultur? Varför inte fler europeiska filmer och TV-serier? Varför
detta eviga ältande av amerikansk massproduktion?
Håller med. Saknar framförallt brittisk komedi. Alla visar amerikanska sitcoms. Tyvärr är det majoritetens tyranni. De flesta vill ha sitt CSI och allt vad det heter. För att de önskar koppla bort hjärnan en stund sägs det men tvivlar på att den var påkopplad från början.
Kravet på vinst är det som styr dessa enformiga filmer och serier. Det är inte författare som har slut på idéer utan producenter som inte vågar hitta på något nytt. En producent har en idé om något som går hem hos publiken. Han slänger in biljakter och sexscener. En och annan explosion blir det. Romantik för att locka kvinnliga tittare. Manuset är redan färdigt när det lämnas över till en författare för finputsning. Denne lägger till snitsiga repliker och syr ihop storyn. Resultatet blir en standardfilm som verkar ha visats tidigare.