2013-12-25
19:26:57
En tid utan visioner är en tid av mental död
I senaste numret av Fronesis handlar det om psyke.
Många har med stor kraft velat dödförklara psykoana-
lsyen och med den andra riktningar som i sig vill fri-
göra människan. Istället skall vi bara använda oss
av metoder som sätter plåster på såren så att vi kan
gå vidare. Gå vidare till vad är en fråga som inte längre
skall ställas.
När avarter som exempelvis hela processen runt Tomas
Quick så är det inte bara personer som görs skyldiga ut-
an hela ideologier. Frankfurtskolan får alltså bära hund-
huvud då några stollar på Säter går vilse i verkligheten.
Under 60-talet kom Herbert Marcuse att hamna på sam-
ma sida som många av dem som ville en ny värld.
Det var många som ville ha en ny värld under 60-tal och 70-tal. En stor
del av världens kolonier frigjorde sig med vapen i hand mot en gammalt
kolonialt förtryck och ett imperialistiskt av vilket det senare har bestått.
Man ville förändra den stora världen men också den lilla. Det räckte in-
te att bara ha arbete, familj och att konsumera. Man ville förändra männ-
iskans sätt att tänka och i synnerhet människans sätt att interagera. man
vill frigöra kärleken och solidariteten. Man ville frigöra tankar som man
ansåg förminskade det stora som finns i människan. Det stora som ibland
kommer till uttryck men som alltför ofta stängs inne av makt, rigiditet, hat
och rädsla.
Jag är ganska säker på att upproret kommer att komma tillbaka. Unga
människor vill ha ett större liv och reagerar hårdare på orättvisan än äldre.
Formen är ännu osäker och vad formen kommer att fyllas av ännu mer
osäker. Något kommer dock att hända. Jag hoppas bara slippa att det
skall bli en parentes, liten eller stor, som kommer att ge oss religiöst för-
tryck, fascistisk eller nazistiskt förtryck, eller en fortgående mental stag-
nation i en kapitalism som galopperar in i monopol, innan tankarna om
alternativa livssätt etableras.
Kommentera inlägget här:
