2013-12-08
01:18:56
Varför gick allt åt helvete
Som ung vill man idealisera. Man vill att paradiset skall infinna sig.
Den enklaste vägen är självklart att bli religiös och gå genom livet
med en förrvissning om att när detta usla jordeliv tar slut väntas det
fitta och punch på andra sidan.
En liknande mekanism har ju tilltron till utopiska stater haft. Hur många
trodde inte på den stora omvälvningen med Sovjetunionen. Många gick
på 30-talet i döden oskyldigt anklagade för spioneri eller annan omstört-
ande verksamhet i Moskvaprocesserna. 100000-tals avrättades och de
flesta oskyldiga. Få protesterade för de trodde ändå på det större goda.
Det som var större än deras liv.
Kina hade en enorm inverkan på människor jorden över. Jag trodde verk-
ligen att väggtidningarna i Kina fanns överallt och att diskussionen som för-
des på dem var öppnare än här hemma. Jag trodde att man hade öppna
och frimodiga diskussioner på arbetsplatser landet runt i KIna. En naiv tro.
De försök som såg ut som något som skulle kunna vara de stora alternativ-
en slutade oftast i ond bråd död eller ren korruption.
Allendes Chile var ju unikt då man kom till makten via allmänna val. Det var
ju då ett ännu större hot mot USA och att Chile var i USAs maktcentra. Vad
hade hänt om Allende fått fortsatt? Han hade säkert nötts ned eller blivit upp-
knuten till Sovjet likt Kuba, men ändå.....
Tomas Sankara i Burkina Fasso var ung och närmast idealist. Han fick inte
så lång tid på sig innan han blev förråd av sina närmaste män vilka i sin tur
stöddes av Frankrike.
Eritrea och EPLF hade ett program och en praktik som strävade efter att vara
självförsörjande och alliansfritt. Afawerke var en hyllad ledare men som med
så många andra ledare som stridit i decennier så är de inte lika bra politiker
som militärer.
Nicaragua framstod efter att Sandinisterna segrat som det stora alternativet
som hela den radikala rörelsen kunde ställa sig bakom. Men åter undergräv-
de USA detta genom att stödja contras som kunde underminera ekonomin
och alla möjligheter till reformer och vad den gamle sandinisten Ortega håll-
er på med idag vet han nog inte ens själv mer än att det handlar om att berika
sig.
Några exempel och det finns massor mer.Genomgående är att de stora tankar-
na och visionerna nöttes bort när man väl kom till makten. Det verkar som inga
system hitills hittat formen som innebär att makten kan hållas i schack av mot-
makter, inbyggda motmakter.
Trots sina stora brister är ju det parlamentariska systemet det som hitills visat
hålla sig över tid och som gett flest medborgare yttrande-, mötes- och demon-
strationsfrihet.
Den vänster som skall formera sig för att bli ett alternativ när ekonomin krakeler-
ar och motsättningarna ökar finner bäst att ha svar, eller åtminstone öppnat upp
frågorna, innan man tar kampen fullt ut.
Kommentera inlägget här:
