2013-01-23
00:33:00
I grevens tid
Under 70-talet så missade ju hela den utomparlamentariska vänstern
vad som var huvudfrågan. Trohet till urkunderna och andra länders
diktatoriska styre var viktigare är klasskampen. Socialism kopplat till
humanism hade öppnat upp för en levande vänster. Istället fick vi små
organisationer som i första hand dyrkade Mao, Stalin eller Trotskij och
i andra hand prioriterade den dagliga klasskampen. Så gick det som
det gick.
Igår tänkte jag att just detta har högern lärt sig av. SD, Svenskarnas
arti, Nationaldemokraterna och allsköns rasism däröver rider gemen-
samt på rasistvågen som just nu dominerar vårt land. När SD går fram
känner hela klabbet glädje över detta. Den som växlar från Avpixlat öv-
er Exponerat till Realisten finner få avvikelser. I den senare finns mer
antisemtism men det är också den enda skillanden.
Hatet mot invandrare och islam skapar så starka gemensamma band
att nassarna till och med kan lugna sig lite i judehatet(men bara lite).
Så idag till min stora glädje går det stora splittraren i rasiströrelsen
Marc Abramsson, Nationaldemokraterna, ut och skriver på Nationell
Idag att "Svenskarnas parti är inte ett seriöst alternativ". Det är hopp-
fullt. Abramsson splittrade gamla SD och skapade Nationaldemokrat-
erna. Han är för rasisterna vad en gång KPML(r) var för vänstern.
Ändå känner jag mig inte så hoppfull. Den känsla som Ny Demokrati
red på under några år har denna gång etablerats och bakom finns en
strategi som är genomtänkt och skapad för att skaffa makt mer organi-
serat, ytterligare i bakgrunden finns rasistideologer som utvecklar en
nazism som inte bara ropar efter Adolf utan exempelvis använder He-
gels dialektik.
I kritiken mot rasisterna kommer ju sällan klassperspektivet fram. det
borde det. Mången av dessa rasister ser inte skogen för alla träd. De
har det svårt men ser inte att de som täljer rikedom är problemet utan
de som har annan hudfärg och beter sig annorlunda. Var och varannan
kommentar handlar om "svenskar" som uttrycker ilska över orättvisor i
landet men som är oförmögna att se det i ett klassperspektiv. Det bor-
de gå att skapa ett alternativ för alla dessa men då måste politiken bli
inställd på frågor om arbetet, jämställdhet, vinstfördelning, progressiv
tydligt adresserad skattepolitik, alla barns rätt till en likvärdig skola, alla
gamlas rätt till en human och utvecklad äldrevård för att ta några exem-
pel. Då måste man också peka på fienden. Då måste man ta strid mot
alla de som vägrar att ge ifrån sig sina vinster och privilegier.Det borde
inte vara så svårt.
Kommentera inlägget här:
