2013-03-26
17:12:56
Pedagogik
Att vara vikarie i skolan är att lära överlevnad.
Man får lite information om vad man skall göra,
man känner inte eleverna och allt handlar om
att koka soppa på spik. Detta vet eleverna som
självklart testar alla gränser till det yttre. Sålunda
hade eleverna eget arbete om kroppen och själv-
klart brukade de vara i fem lokaler samtidigt,"för
så gör vi alltid". Efter fem minuter frågade några
efter pennor, något senare efter nya skrivböcker
och ytterligare senare meddelade en annan att
han glömt kursboken. Det tjattrades och det bråk-
ades. Till slut samlade jag alla och meddelade för-
utsättningarna för lektion 2 och att man faktiskt
har ett ansvar här i livet oavsett vem man möter.
Jag var då ganska förbannad över deras beteende.
Lektion 2 mötte jag dem i dörren och släppte bara
in dem med kursbok, penna och stencil. Jag tillät
dem bara att vara i salen och delade upp de värsta
upprorsmakarna som fick sätta sig i varsitt hörne
och den värste av dem placerade jag i rummet in-
till. Det blev lugnt och de flesta jobbade på bra.
Kommentera inlägget här: